Ämnesbeskrivning

Ämnet handelsrätt

Ämnet juridik definieras ofta som läran om rättsreglerna och deras tillämpning och ämnet delas vanligtvis in i praktisk och vetenskaplig juridik. Praktisk juridik rör frågor om hur domstolar och myndigheter tillämpar rättsreglerna vid tvistlösning. Vetenskaplig juridik, eller som man ibland säger, rättsvetenskap, brukar indelas i olika mer eller mindre väl avgränsade ämnesområden, t ex rättshistoria, rättssociologi, rättsekonomi, rättsfilosofi och det ämnet som kallas för rättsdogmatik, d v s studiet av rättsreglerna, hur de tolkas och hur de tillämpas. Frågan är nu var ämnet handelsrätt hör hemma i systemet av juridiska discipliner.

En lexikalisk undersökning ger beskedet att det förekommer olika definitioner av ämnet handelsrätt. En definition beskriver således ämnet handelsrätt som den del av rättsordningen som berör nationell och internationell handel och som därigenom omfattar en mängd olika rättsområden. En annan definition utgår från den systematiska indelning som gjordes i 1734 års lag och låter handelsrätten omfatta de rättsområden som ingår i Handelsbalken. Ytterligare en annan definition av ämnet handelsrätt utgår från det faktum att handel bedrivs av företag och man betonar följaktligen företagsperspektivet och låter det avgöra vilka rättsområden som ska ingå. Dessa och liknande definitioner ger i princip samma besked om handelsrättens ämnesmässiga omfattning, således ingår ämnen som traditionellt hör hemma inom civilrätten, t ex köprätt och bolagsrätt och dessa definitioner ger i sig inte heller anledning att anknyta handelsrätten till något annat än en traditionell rättsdogmatik.

Det finns emellertid ett helt annat sätt att definiera ämnet handelsrätt och den definitionen syftar mera på den metodologiska frågan än på frågan om att identifiera vissa rättsområden. Handelsrätten som en självständig och avgränsad del av rättsvetenskapen blir då något annat än den traditionella rättsdogmatiken och, vilket är mycket väsentligt, handelsrätten som ämne kräver en helt annan metod än den traditionella juridiska metoden. Eftersom ämnet handelsrätt inte har konfliktlösning som mål förlorar vissa av de gängse begränsningarna sin betydelse. De av rättssäkerhetsskäl motiverade kraven på tillämpningens relevans i förhållande till rättsreglerna och kraven på procedurbunden auktoritet vid rättstillämpningen har tämligen ringa betydelse i den handelsrättsliga metoden. Tvärtom förutsätts ofta att även andra omständigheter beaktas än de som kvalificerats via rättsreglernas rekvisit. Målet är att analysera de rättsliga konsekvenserna av olika handlingsalternativ och händelseförloppet är i den meningen prejudiciellt. De situationer som studeras är således varken isolerade delar av verkligheten eller momentana utan består oftast av mer eller mindre komplexa händelseförlopp. Med hjälp av den metoden får vi möjlighet att precisera olika alternativ och vi får även goda möjligheter att formulera ett korrekt beslutsunderlag. På så sätt ökas medvetenheten om vad olika handlingsalternativ leder till och vi får i bästa fall reella möjligheter att förebygga och kanske helt undvika framtida rättsliga konflikter.

Ämnet handelsrätt kan alltså definieras på ett annat sätt än enbart genom att identifiera vissa rättsområden, nämligen som det rättsvetenskapliga ämne som analyserar och preciserar konsekvenserna av olika rättsligt relaterade handlingsalternativ. Analysen är inte begränsad till frågor som hör hemma inom den traditionella rättsdogmatiken utan ger, på ett mycket påtagligt sätt, belägg för ståndpunkten att handelsrätt är ett ämnesområde med dörrarna öppna mot andra kunskaper och vetenskapsgrenar.